När är det dags att gå i parterapi? Tecken på att ni har fastnat – och hur ni kan komma vidare

De flesta par har perioder då relationen känns svårare. Ni kanske bråkar mer, har mindre tålamod eller känner er långt ifrån varandra. Ibland går det över. Ibland försöker båda förändra situationen, men hamnar ändå i samma samtal och samma konflikt igen.

Den ena vill prata och lösa problemet direkt. Den andra behöver få lugn och går undan. Ju mer den ena söker kontakt, desto mer drar sig den andra tillbaka. Till slut känner sig båda ensamma och missförstådda – trots att båda egentligen försöker skydda relationen.

Då kan tanken på parterapi väckas.

Men när är det egentligen dags att söka hjälp? Måste relationen vara i kris? Och vad händer när ni kommer till en parterapeut?

Det korta svaret är att ni inte behöver vänta tills relationen håller på att gå sönder. Parterapi kan vara hjälpsamt när ni märker att era vanliga sätt att lösa problemen inte längre fungerar och ni behöver hjälp att förstå vad som händer mellan er.

1. Ni bråkar om samma saker om och om igen

Ämnena kan variera. Det kan handla om ekonomi, barnen, sex, hushållsarbete, svärföräldrar, tid tillsammans eller hur mycket någon arbetar.

Men under själva sakfrågan finns ofta ett återkommande mönster.

Den ena kan känna:

Jag är ensam med ansvaret och du lyssnar inte på mig.

Den andra kan känna:

Vad jag än gör blir det fel. Jag får aldrig vara tillräcklig.

När samtalet gång på gång slutar på samma sätt kan problemet kännas olösligt. Men ofta behöver vi inte börja med att avgöra vem som har rätt. Vi behöver förstå vad som händer från det att samtalet börjar tills båda har hamnat i sina försvar.

I parterapin kartlägger vi tillsammans:

• vad som brukar utlösa konflikten

• hur var och en reagerar

• vad reaktionen väcker hos den andra

• hur mönstret fortsätter

• vilka konsekvenser det får

• vad ni egentligen behöver i situationen

När mönstret blir synligt kan ni börja arbeta tillsammans mot problemet, i stället för mot varandra.

2. Den ena vill prata och den andra drar sig undan

Det här är ett mycket vanligt relationsmönster.

Den ena partnern blir orolig när kontakten försvinner och vill därför prata mer, ställa fler frågor eller lösa situationen direkt. Den andra blir överväldigad av intensiteten och behöver avstånd för att kunna samla sig.

Ju mer den ena försöker få kontakt, desto mer trängd känner sig den andra. Ju mer den andra går undan, desto mer övergiven känner sig den första.

Båda reagerar begripligt utifrån sina behov, men tillsammans skapar reaktionerna en loop som förstärker problemet.

Målet är inte att ni ska bli likadana. Den som vill prata behöver inte sluta söka närhet, och den som behöver tid ska inte tvingas stanna i ett samtal när hela systemet är överbelastat.

I stället tränar vi på att uttrycka behoven tydligare:

Jag vill gärna prata om detta, eftersom jag blir orolig när vi tappar kontakten.

Och:

Jag vill inte lämna dig eller samtalet. Jag behöver en paus för att kunna lyssna och kommer tillbaka om en halvtimme.

En paus ska skapa trygghet, inte kännas som ett straff eller ett övergivande. Därför behöver den innehålla ett tydligt löfte om att återvända till samtalet.

3. Kritik, försvar, förakt eller tystnad har blivit vanliga

Relationsforskarna John och Julie Gottman beskriver fyra kommunikationsmönster som är särskilt skadliga när de blir återkommande. De brukar kallas de fyra ryttarna – i vårt material kallar vi dem ofta för de fyra gifterna:

• kritik

• förakt

• försvar

• tigandets mur

De här reaktionerna betyder inte att relationen är dömd eller att någon av er är en dålig partner. De uppstår ofta när vi känner oss sårade, rädda, otillräckliga eller utan hopp om att bli förstådda.

Men om mönstren får fortsätta påverkar de både tryggheten och närheten i relationen.

Kritik

Kritik riktas mot den andres person:

Du bryr dig aldrig om oss.

Du är så självisk.

Bakom kritiken finns ofta ett viktigt behov eller en längtan som inte har blivit uttryckt på ett sätt som den andra kan ta emot.

Motgiftet är att beskriva situationen, den egna känslan och behovet:

När vi inte har haft någon tid tillsammans på hela veckan känner jag mig ensam. Jag skulle behöva att vi planerar något bara för oss.

Det är stor skillnad mellan att säga att det är fel på din partner och att hjälpa partnern förstå vad som händer inom dig.

Försvar

När vi upplever oss anklagade är det naturligt att vilja förklara oss, försvara vår avsikt eller visa att den andra också har gjort fel.

Problemet är att ett snabbt försvar ofta signalerar:

Det du känner har ingenting med mig att göra.

Motgiftet är inte att ta på sig hela skulden. Det är att försöka se och äga sin del, även om den är liten:

Du har rätt i en del av det du säger.

Eller:

Det var inte min mening, men jag förstår hur det blev för dig.

Att ta ansvar för en liten del kan förändra hela riktningen i ett samtal.

Förakt

Förakt kan uttryckas genom hån, ögonrullningar, nedvärderande kommentarer eller en ton som signalerar att den ena står över den andra.

När föraktet kommer in i relationen blir det svårt att känna sig trygg, jämlik och älskad.

Motgiftet är att återuppbygga respekt och uppskattning. Det innebär inte att blunda för problem. Det innebär att prata om dem utan att förminska den andra personen.

Vi behöver kunna säga:

Det här beteendet gör mig ledsen och behöver förändras.

Utan att säga:

Det är något fel på dig.

Tigandets mur

Tigandets mur innebär att någon stänger av, slutar svara, lämnar rummet eller blir känslomässigt otillgänglig.

För den som söker kontakt kan detta kännas som kyla eller likgiltighet. För den som stänger av kan det vara ett försök att hantera stark stress och undvika att situationen blir värre.

Motgiftet är en trygg paus. Kroppen behöver få tid att gå ner i varv innan samtalet kan fortsätta. Pausen behöver kombineras med tydlighet:

Jag märker att jag inte klarar att lyssna bra just nu. Jag behöver en paus, men jag vill fortsätta prata. Kan vi försöka igen om 30 minuter?

Det viktiga är både pausen och återkomsten.

4. Samtalen handlar mer om att försvara sig än att förstå

I vissa relationer har båda börjat lyssna efter nästa anklagelse.

Medan den ena pratar förbereder den andra sitt svar. Det blir viktigare att förklara vad man menade, rätta detaljer eller bevisa att man inte har gjort fel än att förstå hur situationen faktiskt blev för partnern.

Då kan ett samtal om en liten vardagshändelse snabbt bli en diskussion om hela relationen.

I parterapin tränar vi på att stanna kvar lite längre i den andres perspektiv:

Hjälp mig förstå hur det blev för dig.

Att förstå är inte samma sak som att hålla med om allt. Ni kan ha upplevt samma situation på olika sätt och båda upplevelserna kan ändå vara viktiga.

5. Ni har tappat vänskapen och den vardagliga kontakten

En relation byggs inte bara i de stora samtalen. Den byggs i små vardagliga ögonblick:

• att visa intresse

• att svara när den andra söker kontakt

• att känna till vad partnern tänker på och oroar sig för

• att uttrycka uppskattning

• att skratta tillsammans

• att skapa små ritualer för närhet

• att reparera efter ett gräl

När relationen är belastad kan de här handlingarna försvinna. Samtalen börjar nästan bara handla om problem, logistik och sådant som måste lösas.

Då behöver vi ibland arbeta parallellt. Vi behöver förstå konflikterna, men också stärka vänskapen och den positiva kontakten.

Små handlingar kan bygga ett känslomässigt sparkapital som gör det lättare att möta även svåra perioder.

6. Ni har försökt själva men kommer inte vidare

De flesta par som söker hjälp har redan försökt väldigt mycket.

Ni kanske har pratat, lyssnat på poddar, läst böcker, lovat att börja om eller bestämt er för att inte hamna i samma bråk igen.

Det arbetet är inte bortkastat.

När ni kommer till mig börjar vi inte om från början. Vi undersöker vad ni redan har förstått, vad som har hjälpt och var det ändå blir svårt. Vi bygger vidare på era erfarenheter och på det som fortfarande fungerar mellan er.

Jag frågar inte bara efter problemen. Jag vill också veta:

• Vad fungerar fortfarande mellan er?

• Vad gör ni rätt i er relation?

• När lyckas ni samarbeta?

• Vad uppskattar ni hos varandra?

• Vad har hjälpt er genom tidigare svårigheter?

• Vad längtar ni efter att få tillbaka eller skapa tillsammans?

Era tillgångar är en viktig del av behandlingen.

7. Ni vill ta hand om relationen innan det blir en kris

Parterapi behöver inte vara den sista utvägen.

Ni kan söka hjälp för att ni vill förstå varandra bättre, förebygga att konflikterna växer eller skapa en mer levande relation. Kanske står ni inför en förändring, har blivit föräldrar, har svårt att få plats för relationen eller märker att närheten minskat.

Kärlek är en känsla – men en relation är också en färdighet.

Det går att träna på att lyssna, uttrycka behov, hantera konflikter, reparera efter misstag och skapa mer kontakt i vardagen.

Så börjar parterapin hos mig

Jag vill att vårt första samtal ska bli så tryggt och träffsäkert som möjligt. Därför börjar arbetet redan före vårt första längre möte.

Ni får material att läsa och arbeta med

Jag skickar material som ger er en gemensam grund. Där får ni bland annat läsa om de fyra gifterna och de mönster som kan uppstå när par fastnar.

Ni får också frågor och skattningar som ni besvarar individuellt. Det är viktigt att båda får möjlighet att beskriva relationen med egna ord, utan att först behöva enas om en gemensam version.

Svaren hjälper mig att förstå:

• hur var och en upplever situationen

• vilka mönster ni känner igen

• vad som fungerar mellan er

• vad ni tidigare har försökt

• vilka styrkor och tillgångar ni har

• vad ni hoppas få hjälp med

Materialet är inte ett prov och det finns inga rätta svar. Det är en utgångspunkt för vårt gemensamma arbete.

Vi går igenom era svar tillsammans

När vi träffas utgår samtalet från det ni har beskrivit. Båda ska få utrymme att känna sig hörda och förstådda.

Vi tittar på relationens historia och nuläge, era förutsättningar och de situationer där ni brukar fastna. Vi försöker förstå både vad som händer mellan er och vad var och en försöker skydda eller få hjälp med.

Ofta kartlägger vi ett konkret mönster:

Situation → reaktion → partnerns motreaktion → konsekvens

Det hjälper oss att se att problemet inte enbart finns hos den ena personen. Det uppstår och förstärks i samspelet.

När ni kan betrakta mönstret tillsammans blir det lättare att tänka:

Vi är på samma lag. Det är mönstret vi behöver förändra.

Vi väljer en tydlig riktning

Om det finns flera svårigheter prioriterar vi tillsammans.

Vilken förändring skulle göra störst positiv skillnad för relationen? Behöver ni först kunna pausa konflikter utan att tappa kontakten? Behöver ni uttrycka behov utan kritik? Behöver ni återuppbygga tillit eller skapa mer vänskap och närhet?

Ni ska förstå varför vi gör en övning och vad den är tänkt att hjälpa med. Ni äger er process. Jag bidrar med struktur, behandlingskunskap och konkreta redskap.

Parterapi är ett praktiskt arbete

Samtalen behöver få en fortsättning i vardagen.

Ni kan därför få reflektionsfrågor, korta övningar eller material att arbeta vidare med mellan våra träffar. Det kan exempelvis handla om att:

• upptäcka när ert vanliga mönster börjar

• uttrycka ett behov utan att kritisera

• lyssna utan att direkt försvara sig

• ta ansvar för en liten del

• använda en trygg paus och återvända till samtalet

• göra reparationsförsök efter ett gräl

• bygga vänskap och kunskap om varandras inre värld

• skapa små vanor för kontakt och uppskattning

Det handlar inte om att genomföra övningarna perfekt. Vi använder det som händer för att förstå mer och planera nästa steg.

Målet är inte en konfliktfri relation

Alla par har olikheter och konflikter. Målet är inte att ni aldrig ska bli arga, ledsna eller oense.

Målet är att ni ska kunna hantera svårigheterna utan att skada tryggheten mellan er. Ni ska kunna uttrycka vad ni behöver, lyssna på varandra, ta ansvar för egna reaktioner och hitta tillbaka efter att det har blivit fel.

En levande relation är inte en relation utan problem. Det är en relation där det fortfarande finns en väg tillbaka till varandra.

Kan parterapi passa oss?

Parterapi kan vara ett nästa steg om ni känner igen er i något av detta och båda är beredda att undersöka relationen.

Ni behöver inte redan vara överens om orsaken till problemen. Ni behöver inte heller veta exakt vad ni vill förändra. Det kan vi börja sortera tillsammans.

Om det finns rädsla, hot eller våld behöver säkerheten bedömas först. Då är gemensam parterapi inte alltid rätt första insats.

Vill ni undersöka om jag kan vara rätt person för er?

Ni är välkomna att boka en kostnadsfri första konsultation. Då pratar vi kort om er situation, vad ni önskar hjälp med och om mitt arbetssätt kan passa er.

Jag erbjuder parterapi i Alingsås och online. Ni behöver inte lova en fortsättning innan ni har fått möjlighet att känna efter.

Läs mer om parterapi i Alingsås:https://www.linaholgersson.com/parterapi-i-alingsas/

Boka en kostnadsfri första konsultation:https://www.linaholgersson.com/gratis-konsultation-kbt/

Källor och vidare läsning

The Gottman Institute: The Four Horsemen – The Antidotes

1177: Familjerådgivning